Så kan snål användas i en mening
- Har han då en snål och dålig herre, som inte kläder och föder honom ?
- Bässen fick ingenting för att han var snål.
- Annars var Måns så snål, att han gick omkring hos grannarna och räknade saltnyporna till gröten och vedpinnarna under grytan.
- Det var bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att ha stora lån att dras med som de andra hemmansägarna.
- Herr Markurell var inte girig, knappast snål, men han var sparsam.
- Titta där så det gamla nötet Vickberg krumbuktar - tänk att han ska vara så snål efter att få en slant !
- Det är bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att dras med lån som de andra hemmansägarna.
- Om inte Stellan varit så snål, skulle jag köpt allt vad jag såg.
- Nej, han fick ingenting för att han var så rysligt snål.
- - Om sådant är jag snål, inte om penningar.
- Men bara efter en liten tid blev han snål och gnatig.
- Men havet är girigt och vågen snål. "
- Han var så snål, att han gick in i sakristian till prästen och befallde honom att i söcken gå med träskor liksom menigheten
- – Jag vill inte att någon ska kalla mig snål och girig, säger han.
- " Aurora, " svarade han, " hela världen vet, att jag icke är snål ; Medenberg må gärna få sina etthundra i banko, såvida vi antaga honom. "
- Han var så snål, att han hela vintern låg och sov i lucksängen för att spara på lyse.
- Han visste nog, att folk sade, att far var snål, men det var väl rätt att hålla på pungen och inte kasta bort pengarna i onödan.
- Farmor är inte snål.
- Fadern var ju rik, men snål, fruktansvärt gnidig : allt skulle sparas för framtiden eller spekuleras med.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.